Carl Hamilton case.

Minns ni när jag skrev om Carl Hamilton? Nehej inte det. I vilket fall som helst hände en liknande grej mig för ett par veckor sen. Jag skulle till att hälsa på en muslim, så jag räckte fram handen, varav tjejen såg lite konstigt på mig och kontrade genom att klappa den på sidan. Jag blev helt ställd, faktiskt. Hade inte alls förväntat mig en handklapp. Kände mig faktiskt lite förolämpad på något sätt, tills jag mindes att muslimer inte alltid tar i hand. Okejdå. Lungan!

 Hade faktiskt gärna oxå sluppit skaka hand med folk, hatar det. Får prestationsångest varje gång, "hur hårt ska man ta i?" "Är min hand en död fisk?" Så jag försöker ta i som fan, och då blir ju det en slags omvänd hälsning ;"dra åt helvete din jävel". Och kan jag undvika att skaka hand med folk så gör jag det, vinkar hellre lite och skriker "Hej, jag heter Lina!"

Har fått två små nya minipraktikanter på jobbet anno 94, som såg helt chockerade ut när jag räckte fram min hand för en regulär hälsning. Eftersom dom såg så förvirrade ut blev jag oxå förvirrad, hälsar inte dagens ungdom med handen? Hur gör dom? "Heil Hitler"? Eller något askomplicerat gangsta-tecken (ni vet, där fladdrar händerna överallt. konstigt).

Det är konstigt det där med hälsningar egentligen, hälsningen borde vara internationell! Tänk om vi alla bara skallade varandra i bollen när vi träffades? Eller sparkade varandras smalben lite lätt. Vore fan lite lättare, och så skulle man slippa bacillhärden i händerna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0