Får sånadära flashbacks från att jag var 20 bast och blev sur+mensig och stängde in mig i en vecka och halsade smultronvin och vägrade prata med någon.
Och där satt jag, ensam och jävlig med mitt smultronvin, full som ett spån och hatade livet och allmänheten (orkade  i en vecka). Det är så jävla gött att vara bitter och förbannad ibland.
Ungefär som nu. Mest bitter och ensam då, har dock lärt mig att smultronvin inte gör mig gladare. Öl däremot... ehhehe. nä.

Sitter inne på min femte öl (ok, sen klockan fem då, så det är väl inte så illa pinkat egentligen), har ringt ungefär 75% av kompislistan, samt skickat endast ett "needy" sms till busskillen .

Timmen är slagen, och här sitter man alltså, och sjunger robbie williams, gråtandes, naken, och fylld av kärleksbrus som gör att tantfan vill slå sine gråe i taket och skaka litte röv.
Har målat mina naglar röda och mina kärleksnjurar tjuter av ensamhet. Men jag gillar migsjälv. Det tvivlar jag på att jag kommer göra imorrn när jag upptäcker "postade inlägg". Hehe.

Nu skall jag öva på sär-skrivning och salta pinnar.

kjam