Vålberg är ett litet samhälle där alla antas känna alla, och även om man inte gör det så blir man genast inkluderad i skaran ändå. 

 

Jag älskar småsamhällen. Älskar ställen där alla känner alla och alla ständigt småpratar med varandra. Blir helt varm i själen lixom. 

 

Brukar börja mina vålbergsdagar med att sätta upp flaggan ungefär samtidigt som handeln här bredvid och så hälsar vi! Sen kommer en liten stjärna och skriker "VÄLKOMMEN TILLBAX EFTER SEMESTERN" och jag ba tack tack. 

 

Sen kanske jag småstädar lite med dörren uppe och då smiter Gerd 76 in och vill prata väder. Sen kommer Gerd på att hennes barnbarn kanske kan klippa sig och helt plötsligt står hela familjen Gerd och samtalar inne på salongen. 

Jamen ni hör ju! Det är ju helt jävla fantastiskt! Samhörigheten bland folk. 

Och så är dom nyfikna på allt och alla. 

 

Hur kan det finnas så mycket skit i världen när Vålberg är så gulligt?