Det känns nästan overkligt. Har det ens hänt? Var jag verkligen gravid? 

Gråter inte längre varje dag. När jag märker av att jag inte gråtit så gråter jag lite över det, lite skuldkänslor. 

Har pratat mycket om det här med att sörja med kuratorn, för ibland känns det som att man gör fel, eller att man har det inpräntat på något sätt hur man ska sörja. Kanske har sett för många serier eller sorgsna filmer. Det ÄR okej att garva åt komediserier och man behöver inte ligga som förlamad under täcket konstant. 

Små skitsaker gör mig på bättre humör. Typ det här nagellacket, tycker det är dretsnyggt!!!