Att ha vant sig.
Haha. Att vara höggravid den här graviditeten är ca 70% enklare än vad det var sist. Just nu mår jag faktiskt SKITBRA (förutom tröttheten...). Gissa why? Jag har alltså vant mig vid att ha en gravidkropp.
Ser min mage uppifrån och så tänker jag "näää den e ju inte så stor". Ser mig i spegeln och ba "oj..".
Blir förvånad över att jag faktiskt inte når till golvet längre och Jonas skrattar när jag gör flinka försök att ta mig upp ur soffan. Och jag är alltså större nu än vad jag var sist. Dom vanliga preggoåkommorna tar jag med en klackspark, och vet ni, foglossningen är nästintill helt borta!!! Yey!
Häromdagen hade jag dock massiva sammandragningar och ilningar ner mot bäckenet och förvärkar att jag trodde först att det va på "g". Men efter lite googling så kan det eventuellt varit att lille child fixerat sig och ligger o borrar ner hövvet. Extremt obehagligt. Var helt öm i livmodern efter det partyt.
Kommentarer
Postat av: Karin
Uuh, känner igen den där känslan med sammandragningar och trycket nedåt. Hade så med Wilma sista månaden. Ibland kändes det verkligen som att något var på väg utåt😄
Trackback
