Dejting.

Jag dejtar inte längre. Finns rätt många anledningar till det med, jag är en vandrande katastrof när det gäller det motsatta könet, det blir alltid fel på något jävla sätt.

Det här inlägget skrev jag för ett par år sen (rättare sagt 25:e april 2005), men jag tycker det beskriver rätt bra hur den svenska bomben "dejting" slog ner som en bomb i fina förorter i sverige.




För ett par år sen sög Sverige till sig alla USA-grejer som möjligt, på kortast tid. Helt plötsligt skulle ungarna få tigga godis, utklädda, en gång till under året, kallat ”halloween”. Saftigt.
I den svenska förorten kryllades det av äggkastning, som var omtänksamt utdelat lite överallt (fönster, dörrar), för att ungarna inte fick nåt jävla godis. Halloween är säkert även uppskattat bland gother och unga tjejer som ser tillfälle att klä sig så slampigt som möjligt, utan att behöva skämmas över det.

Sen kom ”datingen” (dejting). Onödigt värre. De svenska, hippa singlarna i Stureplan, södermalm och Uppsala kastade sig över varandra som om dom aldrig sett det motsatta könet förut. Plötsligt skulle det skeppas blommor hursomhelst, äta fina middagar och knullas. Allt för den goda smakens skull.

 Om jag har fattat det rätt går en första dejt ungefär till såhär:
Ett relativt okänt par, kanske upphittat på krogen, eller genom vänner, får för sig att ”dejta” varandra. En, eller kanske två, rosor köps utav den manliga parten, vilket han ger till den kvinnliga när dom träffas. Kanske en puss på kinden. Rodnad, sen går dom på bio, och sen kanske dom äter på en fin krog (eller Mcdonald´s). Samtalar en sväng. MEN, på första dejten får man bara pussas lite. Hanen följer kvigan till hennes portdörr, och säger hejdå med en puss på kinden (eller munnen).
En andra dejt är lite svårare, om man nu klarat första dejten relativt bra. Man ska alltså dra ut lite på det. Kanske en skogspromenad med vin, och lite cheddarost (eller chips). Andra dejten består utav krångliga och mer intima frågor (framtidsplaner, gamla pojkvänner osv) som man helst ska kunna svara på ett välartikulerat och fint sätt. På andra dejten får man hångla. Men ingen får följa med varandra upp till lägenheten (rummet).
 Lyckas man ta sig till en tredje dejt, är det betyligt svårare, MEN, det är fritt fram för sexuella aktiviteter, då parterna tycks ”lärt känna varandra.” Om man mot all förmodan klarar tredje dejten utan att springa därifrån skrikande, så är fjärde dejten alltså en fri zon, då båda kan förklara varandra som ”ett par.” ..

jag fattar inte. MEN, sen kom sportmarginalen som visar att ”svensk” dejting är ett riktigt, pissigt, misslyckande. Svenskar kan inte dejta, jantelagen står som en stock mitt i vägen, och jag gissar på att 70% inte kom längre än till andra dejten.
//so long suckers!

Kommentarer
Postat av: Sara

Alltså, jag fattar verkligen inte det där med dejtande! folk kan ju "dejta" i månader! jag menar gillar man varandra blir man väl ihop - gillar man inte varandra lägger man väl ner helt, dejtande är som nåt mjäkigt mellanting som inte gör någon glad. för att inte tala om att "dejta" flera samtidigt? för att hänga med FLERA killar man inte gillar är ju alltid ett ultimat tecken på att man lyckats...

2008-08-18 @ 11:27:05
Postat av: apan

haha, ja det är skitkonstigt! hur "dejtar" man i flera år egentligen? man är ihop men ändå inte?

Nej USA är skitkonstigt!!

2008-08-18 @ 21:39:27
URL: http://sugarmonkey.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0