Jag hatar telefonförsäljare. Dom skulle kunna sälja på mig en shetlansponny om dom hade ett bra öppningserbjudande.
"Dom första tre månaderna är den gratis! Du kommer inte att ångra dig, den är jättefin! Och för att visa att vi tycker om just dig får du tre kilo ponnyfoder på köpet! Visst låter det bra? vavava?" Och jag tvekar lite i början, sen lägger karljäveln på charmen (på bredaste stockholmskdialekt) och jag kan riktigt höra hur han blinkar åt mig i andra änden med sina jättelika man-ögonfransar. Då smälter jag och tackar glatt ja. Sen minns jag knappt vad jag köpt. Var det en ugn? Blomjord? Tre kilo äggkoppar?
Nej, det är ett nytt mobilabonemang. Fan! Jag som just bytt.
Jäkla jäkla karl till charmör!

Men han var ju så trevlig.