Möhippa för Madde!
Igår var jag på maddes möhippa! Madde är ju en av mina bästa vänner och det var en ynnest att få vara med på möhippan! Vet ej om jag använde "ynnest" korrekt där, men orkar inte googla ordet. :)
Iallafall, vi började dagen med en supergod brunch hos Madde. Madde blev ju iväglurad till maxi för att köpa gummihandskar, och då passade vi på att göra i ordning brunchen. Det var så himla gött, massa kakor och gött bröd i magen, och kaffe på mig, bildligt
talat då Karin spillde ut en halv köpp på mig, men det gick bra.
Kolla myset!
Sen gjorde vi lite lekar, Madde fick öppna presenter och skulle gissa vem det var ifrån. Jag hade köpt cigg och en ansiktsmask, eftersom vi brukade lägga ansiktsmasker och röka som borstbindare. Haha!! Fattar inte att jag rökt ens.
Ok. Efter brunchen drog vi iväg på LINEDANCE!!!! Jävlar vad svårt det var. Och kul. Men mest svårt. Trodde jag skulle bryta benen men alla delar överlevde. Höhö.
Efter linedancen drog vi till en relaxavdelning med två bubbelpooler, hade med snacks, fika och asmycket skumpa. Runt två var jag rätt full alltså. Haha.
När vi badat klart åkte vi till en tapasrestaurang och käkade lite. Sen avslutades kvällen hemma hos en av tjejerna med lite lekar och skitsnack. Åkte hem runt 23.30, var helt slut och full. Haha, är så gammal. Är så glad över att ha Madde i mitt
liv, och så glad över att hon ska gifta sig!
Det växer
Jag har ju börjat odla (hehe) ett starkt intresse för växter. Insåg idag när jag planterade om ett gäng att jag nästan inte får plats med dem längre! Känns mysigt med växter, man får en slags relation med dem, lär sig vad de gillar, ljus, vattenmängd
eller om de vill bli kliade bakom öronen ibland.
Känner mig alltid lite löjligt harmonisk när jag grejer med dem, och när de växer känner jag mig lite stolt. Hehe! Börjar likna lite av en djungel här hemma och det är mysigt. Har alltid velat haft mycket grönt men har nästan alltid haft ihjäl dem
på något sätt. Tycker även att luften känns fräschare med.
Den enklaste och tacksammaste växten måste vara palettbladet! Jävlar vad de växer! Plus så snygga och gillar o stå i sol! Det hatar typ alla andra. :(((
Senaste inköpet var en amazonsköld, längst till vänster!
Och palettis, china rose som jag toppat nu.
Så nu har jag skrivit ett inlägg om växter.
2.0
Efter att jag förlorade Jonna förlorade jag en del av mig. Jag hade väldigt svårt att acceptera att delen hade försvunnit och ville snabbt hitta den för att kunna bli en "hel" människa igen. Det hade besparat mig mycket smärta om jag istället
hade försökt att acceptera att den där delen var borta och skulle förbli så.
Så jag försökte rätt snabbt att "gaska" upp mig. Upp ur sorgen och LEV IGEN. Det gick ju inte bra alls. Mitt värsta ögonblick var när jag gick på en klassfest, var det 2 månader efter? En månad? Och jag ville inte berätta för någon, bara
vara vanlig. Stod och tjafsade med en gammal klasskompis och sen (minns inte hur), kom det fram, och folk tittade på mig och jag minns deras blickar, medlidandet. Kände mig så reducerad, som att jag inte var samma person längre, utan nu såg de
på mig som att jag var en nedbruten och trasig person. Jag var "hon som...."
Det glöms aldrig bort, och jag har verkligen accepterat den där biten som försvann, och jag har börjat gilla Lina version 2.0.
Socialpsykologi!
Ja! Nu är "typ" denna kursen klar. Har en omtenta kvar sen äre sluuuut.
En slags utvärdering: är sååååååååå nöjd över denna kursen. Alltså den har varit asjobbig och stundtals jävligt svår, men jag känner att jag har lärt mig så jävla mycket! Tempot har varit HÖGT och min halsbränna har suttit i öronen och jävlar vad böcker jag
har läst.
Bäst: Goffis. Okok, Goffmans dramaturgiska perspektiv. Älskar det. Livet är en teater osv.
a-uppsatsen som jag skrev ihop med min klasskompis Malin! Lärde mig mer korrekt HUR man skriver en uppsats. Den handlade för övrigt om mammors identitet och roll.
Föreläsningarna har även varit GULD. Nästan alla iaf.
Sämst: hatar salstentor, kuggade på 2 av 3. Men är seg i huvudet och det tar tid att nöta in grejer har jag märkt. Är det för att jag är gammal.... :(
Nervositeten, har varit hysteriskt nervös, ni skulle ha sett mig på seminarierna, det var ett jäkla flaxande med armarna och så avslutade jag varje mening med "fattar ni vad jag menar eller??" Hoppas jag lugnar ner mig lite på b-kursen. Hehe!
Det var allt för mig, nu tar vi helg o chillar lite!
42
Enligt socialpsykologin går allt vi gör i livet ut på att inte känna skam.
Den är värd o tänka på.
