Ok!
Har väl haft en rätt ok vecka. Var på efterkontroll hos barnmorskan i tisdags. Blev helt till mig och började nästan grina. Kan ha varit för att sist jag träffade henne sa hon "nästa gång vi ses kommer du att ha en liten bebis!!"
Men det var ändå skönt att träffa henne. Ska dit igen på gyn+cellprovning nästa vecka.
Och så har vi varit i stugan och fixat till lite inför vintern, städat och plockat in grejer. Gött med luften. I torsdags var jag hos Sudden och stekte pannkakor och hängde lite. Lovley!
Idag råkade vi bli aströtta klockan två, somnade och vaknade halv fem. Moget.
Kjam
Ost.
Hamnar ju i olika perioder i livet. I somras fick jag något dille på att göra det perfekta brödet (lyckades!) och nu har jag hamnat i en svår ostperiod. Göra vegansk ost. Den perfekta osten, finns den???
Ost nr 2.
Än så länge har jag bara gjort två ostar, ena osten blev currygul och smakade typ bara vitlök.
Ost nummer två fick godkänt. Men den smakar lite väl mycket nöt.
Någon som gjort ost och vet ett asbra recept???
Lite dans osv.
Var ute igår! Innan jag blev preggo så var ju discodans typ topp tre bland det roligaste jag visste, och det är det fortfarande. ;))
Veligheten. Vart ska vi gå? Skrev lappar med olika discoställen och lottade.
Drack min favoritdrink EVER!! Bloody Mary. Så jävla god. Dyr dock, har skor som kostat mindre. :((((
Det var bara jag och superhannill. Väldigt trevligt.
Koriander it is!
Wäj!!!
Tog ej fler bilder, kompenserar med kattbild.
Åt en burrito oxå. Det var så gött att jag åt en till frulle.......
Tanke
En grej som har "hjälpt" lite mitt i allt det här är en relativt cynisk men ack så realistisk tanke som barnmorskan sa till mig;
Det finns inga garantier på att en graviditet ska gå bra.
Sant. Det finns heller inga garantier på att man ska få ett friskt barn, eller att barnet växer upp och inte blir fullblodskommunist :(((.
Obs, väldigt cyniskt men rätt viktig tanke. Oftast går det ju bra, men i vissa fall så går det faktiskt käpprätt åt helvete på olika sätt.
Anledningen till varför jag skriver så öppet om allt det här är för att jag vill inte att det ska vara tabu på något sätt utan att det ska vara öppet. Det ska gå att prata om, och jag vill inte heller att det ska kännas som ett misslyckande. Och jag vill heller inte glömma.
Efter att det här precis hänt så ville jag direkt ta bort allt jag skrivit och radera alla bilder om graviditeten. Då ville jag glömma, men inte nu. Det är faktiskt en del av mig och ett minne som jag alltid kommer att ha kvar oavsett.
Jävlar va smal
Alltså jag tycker att jag är så jäääävla smal. Skojjar ej. I slutet av graviditeten var jag ju ett berg. Magen var hysteriskt stor och kroppen var svintung.
Ser ut som jag gjorde i vecka 20 ungefär.
Sen har den blivit sådär gött degig oxå. Magen alltså.
Har gått ner 11 kilo. Kanske är mycket, eller så kanske det är normalt, kanske är det pga sorg. Vet ej.
Känner mig lätt och fri. Fast jag saknar ändå gravidmagen enormt mycket, trots allt gnäll. Ibland känns det som att det sparkar. :(
Förresten, försvinner degigheten? Eller kommer magen alltid att förbli supermjuk? Beror det på att magmusklerna delar sig?
Tumme!
Igår hade jag en heldag med Madde!! Jag var lätt orolig över att foglossningen skulle ställa till ett helvete men satte mig ner så ofta jag kunde så det gick rätt jävla bra.
Snygg tjej med LUGG!!!
Idag har jag o Smoofie vart hos hans mamma o lekt med hennes kattungar!!!
Åhhhh!!!! Kitteeennsssss
Var svinsköjj att träffa Madde, kände att jag saknat henne typ asmycket. Vi lallade runt på stan och göttade oss, käkade en ätlig ceasarsallad på en sportbar, drack nån bärs. Sen åkte vi hem till mig och Madde klippte lugghelvetet som blev asbra!!
Åkte ner på stan igen och hamnade på en jätteskum bar med skum musik och skumma människor.
Idag har jag o Smoofie vart hos hans mamma o lekt med hennes kattungar!!!
Åhhhh!!!! Kitteeennsssss
Lelltant
Igår var vi på loppis som låg i det gudsförgätna samhället "tidafors". Hamnade rätt fort i Väsk-heaven och köpte tre. Köpte även lite blomkrukor. Det är ju en förbrukningsvara när det finns djur i hemmet. Hittade en blomkruka formad som en snigel. Varför köpte jag den inte??? Den var fantastiskt fulsnygg.
Jonas frågade igår om jag "klippt mig". Jag ba "hahahaha va?".
Väskor i triss!!! Kostade 60 spänn. :))))
Ej loppis, men en ny skjorta!!! Väldigt fancy och väldigt tantig. Älskart.
På lördag kommer förresten Madde, hon har lovat att ordna upp luggen. Det är nog dags för det.
Väskor i triss!!! Kostade 60 spänn. :))))
Kattbajs
Ewww, katten bajsade på kudden medans jag LÅG på den. Godmorgon ba. :(((((
Läkaren
Vi träffade ju doktorn och kuratorn idag för att prata om provsvaren från obduktionen. Dock hade inte alla provsvar kommit än, och så hade dom inte kollat moderkakan (varför låter det som ett bakverk när det är något så äckligt??) så det blev "preliminärt".
Nej dom hade inte hittat något av det dom sett. Allt såg normalt ut. Dom riktiga provsvaren får vi inte förräns om ett par månader.
Vet inte riktigt hur jag känner. Det är väl "bra" om dom inte hittar något, för som läkaren sa att det är ju minimal chans att det skulle hända igen.
Men å andra sidan why? Något måste ju ha hänt eftersom allt såg bra ut.
Eller så var det bara en jävla otur.
Väldigt bra läkare förresten, hon sa att om vi vill försöka bli gravida på nytt så kommer dom att lägga upp en individuell plan för att ta hand om oss på bästa sätt. Extra många kontroller och ultraljud osv. Det känns bra även fast det kanske inte hjälper så mycket. Men huh vad en kommer att nojja. Blir fan nojjig bara jag tänker på't.
Faster!
Jag har blivit faster! Till en litten parvel på knappt 3 kilo. Hoppas att jag vill och orkar träffa ongen snart. Just nu känns det som att jag eventuellt kommer att bryta ihop om jag träffar en bebis.
I övrigt så har jag gjort fröknäcke idag. Dretgött!!
Och så känns det ju lite speciellt med brorsans kid eftersom vi skulle haft barn så nära.
Det skulle skiljt treochenhalv vecka mellan dom, och det känns förjävligt i själen när jag tänker på't. Väldigt blandade känslor lixom. Är skitglad och asledsen samtidigt.
Imorrn ska vi träffa kuratorn och läkaren och få provsvaren från obduktionen. Wish me luck!!
Bra helg!
I fredags var mina fåglar hemma hos mig för lite götta o myza. Bengan,Sudden, Hannill och Emmy! Vi drack öl och tjötade all night long.
Snyggt krämlack i grönish färg.
Älskar mina vänner mer än mina fötter. Fan vad bra ni är!!! Så möe kärlek. Vet ej vad jag gjort utan dom? Kanske legat i ett dike och läst Ulf Lundell. Vem vet.
Fick en påse med lite grejer. Nagellack, ansiktsmask, bodybutter, godis, handkräm. Uhhh va gölllit, ni känner mig, gillar att smörja och kräma. Tack!!
Passade även på att bli full. Ni vet när man kommer till det där stadiet då man tror att man ej kan bli packad utan tar en bärs till? Precis så. Spillde öl i hela soffan och överbevisade migsjälv.
Puss
Avund
Känner stark avund till alla som har bebisar. Blir nästan förbannad. Sen blir jag förbannad över att jag känner så. Vill inte missunna någon något dock.
Det är mycket "förstagångs-tänk" och "egentligen skulle..."
Det är så orättvist livet. Det får man bli förbannad över. Dom senaste dagarna har jag känt overklighetskänslor. Kroppen börjar läka och jag har inte ont i fiffin länge (bara ryggjäveln kvar.) Har det verkligen hänt? Har vi verkligen varit med om det här?
Det känns skitsvårt att koppla.
Nästa vecka ska vi träffa läkaren och kuratorn som ska gå igenom alla provsvaren från obduktionen. Jag är så jävla skiträdd för det här. Bävar som fan.
Stelheten.
Är stel. Alltså inte lite småstel utan stel som en 150-åring. Blir man så här stel när man fött barn och går det över???
Unnade mig en skjorta idag. Har blivit skittjock runt höfterna och typ NOLL av mina kläder passar. Det är skittråkigt.
Unnade mig typ hela exuviance-hudvårdsserie. Och anastasia dipbrow pomade. Min hud blir helt störd på vintern och torr som ett helvete, så jag förväntar mig underverk.
Snygga brynolf!! Färgen var "medium brown".
Just det, har försökt att lära mig "water marble" naglar oxå. Det här är typ första försöket, svårt men det blev helt ok.
Ischiasen har även gjort lite småstilig comeback.
Trodde allt skulle ordna sig när man väl fött och att det gick att bota med promenader. Har promenerat cirka 30-60 minuter per dag och det kanske gör saken värre? Eller...?
Anywayz... Har "unnat" mig litte grejer på sistone. Tycker jag är värd lite unn.
Anastasia dipbrow pomade var för övrigt väldigt trevlig. Fick till riktigt snygga brynolf.
Ett litet steg...
... för mänskligheten, ett stort steg för apan!!
Har sursnoken på ändå, endast för att se lite "hård" ut på bild.
Sitter här med en liten rackare (krokobärs) och ska iväg på ölfika hos Hannill sen. Har tillochmed smink på mig, så jag ser nästan "pigg" ut. Eheehe...
Igår var jag hos pappa. Var lite nervös innan för att träffa "folk" men det gick ju finfint det med. Fick bulle. Gött.
Gravid igen?
Vet ni, efter att det här hemska jävliga hände så var det absolut första jag tänkte på att bli gravid igen. Och det är fortfarande typ det enda jag tänker på.
Och med dom här tankarna kom lite skamkänsla. Typ som att jag vill försöka ersätta Jonna med ett annat barn.
Men så är det såklart inte, för det är ju helt omöjligt både i praktiken och teorin.
Och så har det känts som att det är helt förbjudet att tänka på ett till barn överhuvudtaget när jag ska vara helt förblindad av sorg. (Så är det heller inte).
Pratade med kuratorn om detta och hon sa att det var väldigt vanligt. Att många går i dom tankarna, det kändes skönt att höra.
Men så är det ju skräcken oxå. Vi ville ju ha obduktion och då kollar dom henne, moderkakan och så har dom tagit blodprover på mig. Jag är skiträdd. Tänk om det är något fel på mig???
Eller om dom inte hittar något fel alls? Jag vet inte vad som är värst.
Kommer oavsett vara asrädd ändå. Tur att man får extra kontroller och jag tänker aldrig i helvetet gå över tiden så länge igen heller.
Bläh.
Chiapudding
En grej som provocerar mig hårt är chiapudding. Jag har gett den här hippietrendade maten två försök, en gång i chokladform och en gång i annan chokladform.
Det är faktiskt skitäckligt. Trots att jag försökte gömma äcklet i vaniljkvarg en gång. Smakade fortfarande blä.
Så, har jag gjort fel eller ljuger alla som säger att det är gott? Gissar på alternativ nr 2.
Sitter (eller står) någon och läser detta som ärligt uppskattar chiapudding så önskar jag ett recept som ej smakar skit så lovar jag att testa igen. Tack.
