Jag är fan imponerad över hur jag har hanterat hela den här dumpningsskandalen. Hade det varit för tre år sen hade jag gått bärsärkargång och blivit helt vild, planerat hämningsactioner osv. Men nej, inte ens det har jag gjort. Dock kan jag väl erkänna att jag är lite sur för att jag faktiskt blev dumpad, att det inte var JAG som fick göra det. Funderade lite igår på att ringa upp honom och försöka göra om det, på ett smidigt sätt.
Undrar hur det hade sett ut?

apan: hej...eh.. du?
M: hej?
apan: jo vi måste prata lite...
M: jaha?
apan: ja... Du är ju en trevlig kille och så, men det här funkar faktiskt inte.
M: vaddå?
apan: Ja alltså, det är inte dig det är fel på, utan mig...
M: Vad pratar du om?
apan: Men vi kan ju vara kompisar iallafall?
*klick*

eller så kunde jag gjort en klassiker istället;

apan: Hej, ehh.. du, jag är med barn.
*klick*

funkar varje gång. Hehe.

Ikväll blir det iallafall utgång så det står härliga till. Först har ju emma fixat en förfest åt mig med bara karlar på, och det är ju bra, om dom inte snackar om tevespel och bilar hela kvällen, mindre bra.
Och så har jag eventuellt redan fixat en ny dejt. Ni vet vad dom säger, det bästa sättet att glömma är att gå vidare, och det fortsomfan!

---

Fick agera handledare idag åt en tjej som var och provjobbade, haha! Det var rätt kul, fast jag var rätt så kass på att handleda märkte jag. Det sjuka var att vi redan har träffats, när jag gick på frisörskolan i östersund 2007, hon var där och praktiserade. haha! Skumt.