Sist jag var ute o härjade så var det en kille som sa att jag var helt stollig, och frågade om jag var en pojkflicka. Har suttit och sugit på det där ett tag nu, pojkflicka.  Vad menas med det egentligen? Jättekonstigt, om man som tjej tar för sig, inte ber om ursäkt, pratar mycket och beter sig lite hursomhelst får man genast en spännande titel, "pojkflicka", en tjej som beter sig som en pojke. Jävligt synd att det fortfarande finns såna fjantiga beteckningar kvar 2008. Pojkflickan borde vara död för längesen.

Samma sak med feminismen, säger man att man är feminist är det alltid någon som himlar lite på ögonlocken och frågar varför man hatar män. Just ordet "feminist" syftar på just jämnställdhet mellan båda könen, och egentligen är det ett bland dom få orden i svenska språket som har en feminin klang. Oftast pratar man ju i manlig form (t.ex "man slåss ibland med djur"), och just för "hon"-formen på ordet tolkar en del det helt fel. Tänk om det istället hete "manimist"? Alla hade varit manimister, ingen snack om saken.

Kalla mig vad ni vill, men egentligen heter jag Lina, och jag är jag, ingen pojkflicka.