Biologi

Känns som jag blivit överkörd av en traktor. Var på mitt absoluta ärtigaste humör hela dagen, sådär lagom käck och gullig, helt svordomsfri. Sånt tär på krafterna. Är man käck för länge så kommer stomatoltomten och borrar i ens öra, och det vill man ju inte. Så här kommer dagens första svordom; Djävlars jultomtar slåss i garderobhelvetet.


Dom senaste nätterna har jag drabbats av en lagom dos panik, precis innan jag håller på att somna börjar jag tänka på hur jag ser ut inuti kroppen. Mest mitt hjärta faktiskt, i mina tankar ser jag ett stort kohjärta som pumpar runt massa blod, bloood, som en slags motor. Och ju mer jag hör hjärtat slå desto mer panik får jag, tänk om det bara skulle stanna?
Sen börjar tankarna vandra vidare, mot lungtrakterna, och jag börjar tänka på hur jag andas, vilket alltid resulterar i att jag börjar flåsa som Bert Karlsson när han ser semlor. Gah! Och så fortsätter det, när jag kommit lagom till hur livmodern ser ut har jag sådan panik att jag somnar av ren chock.
Jävligt äckligt faktiskt. Kroppen. Uäk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0