Gay-Lina.

När jag var 19 bast gick jag på studenbal. Ensam. Skittråkig bal, fulla idioter, jag halvhatade min klass och jag var totalt jävla malplacerad. Tror tillochmed att jag grinade lite när jag skulle gå in.
Haltade iväg till baren och köpte mig en bärs, sen hittade jag min bordsplacering, brevid min lärare. Såklart. Han pratade om taxuppfödning i tre timmar, tre jävla timmar! Tillslut sa jag att jag hatade hundar, sen satt vi och surade i tystnad.

En klasskompis var otrogen mot sin pojkvän. Det minns jag. Jag minns oxå att en annan klasskompis kom fram och frågade; "Lina, jag har alltid undrat, är du gay?", varav jag blev skitförbannad och svarade "det har inte du med att göra." Jävla skitfråga. Spelar stor roll om jag är gay som en amerikansk hockeyspelare eller inte? Varför bryr sig folk? Fattar inte alls det intressanta i folks läggning överhuvudtaget, sålänge det inte är en karl som jag sitter o stenraggar på.

Jo, ett år efter att jag gick ut gymnasiet hittade jag en sån där katalog där folk skriver små dikter och skojjigheter om varandra i klassen, min skola fanns inte med, men alla andra skolor fanns med. Och gissa om jag blev förvånad när jag såg att en kille jag dejtat lite smått hade någon jävla dikt som...öh...handlade om hur gay jag var. Mitt namn stod inte med, men det var rätt så överdrivet uppenbart att det handlade om mig. Herregud.
Skrattade och grinade om vartannat i en kvart, sen ringde jag upp karjäveln o skällde ut honom.

Ojrå, nu tappade jag bort poängen o skrev ett helt annat inlägg än vad jag skulle göra. Det skulle egentligen handlat om studentlivet. Haha!
Jaja, skitsamma, jag fattar fortfarande inte grejen med folk som faktiskt bryr sig om vad man har för läggning eller inte. Tycker det är totalt jävla ointressant. Huvudsaken är väl hurvida man är trevlig eller inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0