27 år hos polisen

Idag var jag hos polisen. Har ej gjort något brottsligt. Var för att mitt jävla id har gått ut!! Allt gick så jävla smidigt! Vilket förvånade mig lite, då ungefär 75% av alla grejer jag gör är oftast av osmidig karaktär. 
Väldigt trevlig poliskvinna som inte skrattade åt mina skämt, men jag gillade henne ändå. 
 
Gillade mitt gamla legg. Där ser jag ut som en viril 21-åring, en blandning mellan snövit och en skelögd katt. Väldigt fin. På nya legget såg jag ut som... tja, en skelögd katt och en 27-åring. Jag såg äldre ut. Vuxen lixom. Plus att dubbelhakan gjorde en läcker entré på bild. Detta var alltså TROTS att jag gjorde min bästa instagram-pose. 
 
Men alltså det gör inte så jävla mycket. Ja, jag nojjar över min ålder och mitt utseende, jag vet. Om ni undrar så ligger det 11 år av ätstörningar bakom, man kommer lixom aldrig över sitt utseende. tråkigt.
Fast jag börjar lixom acceptera det. Och jag känner mig lite fascinerad över mina minirynkor och mitt nya utseende. 
Som en kund sa häromdagen "Har du tänkt på att vi ser oss i spegeln varje dag, utan att egentligen veta hur vi ser ut?" 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0