Genus.

Jag gillar ju hela den här genus-grejen, så ja, vad som än kommer ut ur min livmoder kommer med största anledning bli en hen-barn. Jag kommer inte köna ongen, för det kommer omgivningen att göra förr eller senare. 

Min kära moder är inte så förtjust i genus eftersom hon tror att det handlar om att ungen inte kommer att veta sitt kön och då är det "synd om barnet". 
Men alltså... Det handlar inte om att sudda ut kön, utan att ge dom fler möjligheter som inte enbart är baserat på just "könet". 

När jag var liten och fick höra hur söt och gullig jag var, min högsta önskan var att bli modell och sen fick jag ätstörningar som varade i 12 år. I min värld var min högsta önskan att vara smal och snygg. När jag bodde hemma frågade jag mamma varje morgon om "jag såg tjock ut" i flera års tid. Det genererade i ångest under så många år, och tänk om jag inte hade brytt mig och lagt all energi på något annat än att önska mig smalhet. 

Och ja, får jag en snopp-unge så kommer jag med största sannolikhet köpa en klänning. Och mamma ba "whyy?!!!"'och jag ba "varför inte". Hehe. 

(P.s mamma! Du kommer få en asbra födelsedagspresent i år!!!) 

Kommentarer
Postat av: Kristin

Sen blir det inte alltid som man tänkt sig ;)

Svar: Hur menar du?
din apa i etern.

2014-02-13 @ 19:19:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0