Faster!

Jag har blivit faster! Till en litten parvel på knappt 3 kilo. Hoppas att jag vill och orkar träffa ongen snart. Just nu känns det som att jag eventuellt kommer att bryta ihop om jag träffar en bebis. 

Och så känns det ju lite speciellt med brorsans kid eftersom vi skulle haft barn så nära. 

Det skulle skiljt treochenhalv vecka mellan dom, och det känns förjävligt i själen när jag tänker på't. Väldigt blandade känslor lixom. Är skitglad och asledsen samtidigt. 

Imorrn ska vi träffa kuratorn och läkaren och få provsvaren från obduktionen. Wish me luck!!

I övrigt så har jag gjort fröknäcke idag. Dretgött!!

Grattis till fasterskapet! Förstår att det rör upp mycket känslor dock.

Hoppas så att morgondagens möte ger besked som kan ge någon sorts avslut/förklaring/lindring.

Grattis och good luck!
Jag är svindålig på att skriva "rätt" grejer men hejar på er och hoppas ni mår bättre och bättre.