Vides förlossning!

Ok, här kommer förlossningsberättelsen; 

10.40 den 4/11 befann jag mig alltså på spec-mvc efter att ha ringt dit och grinat. Dom tyckte att jag skulle åkt dit på torsdagen eftersom en dag hit eller dit?? Hade jag åkt dit på torsdagen så hade jag gått över tiden, vilket gjorde mig skräckslagen. 
Väl på mvc gjorde dom ett ctg och då gick alltså vattnet - PANG!  Jag har nog aldrig blivit så glad i hela mitt liv. Dom tyckte att vi skulle komma tillbaka 14.00 och det var helt ok tyckte jag, så vi kunde packa och käka lite. 

Värkarna började komma relativt fort efter att vattnet gått men jag tyckte att det kändes ok rätt länge. 

Klockan två var vi ju tillbaka på spec-mvc och dom gjorde ännu ett ctg, träffade då en läkare som sa att dom egentligen skulle skickat hem oss om det inte vore för det som hänt oss tidigare. Snyggt. Jag hade ju lixom relativt ont vid den tiden och orkade inte riktigt med massa idiotdravel? Ville ju bara föda onge!! "Om du hade varit hemma nu - hade du ringt förlossningen?" Frågade doktorn och jag ba JA?!!! Blev rätt sur. 
Men vi fick iaf komma in på förlossningen tillslut. Det var rätt dåligt med rum så vi fick ett förlossningsrum på en gång, vilket ju passade skitbra, i förlossningsrummet fanns ju LUSTGASEN! :)))))) 
Mina värkar började trappas upp rätt gött här, tror klockan var runt 4-5 (?) så vi passade på att käka medans jag var vid sinnenas bruk, så att säga. 
Var lite trött på förlossningens pannkakor så jag hade gjort baguetter. Det var gött och välbehövligt. 
"Lille magen". Det har var iofs från måndagen då vi testade igångsättning.


Mmm. Baguette och äppeljuice!!

Så, rätt fort efter baguettintaget började det göra förjävla ont och jag högg lustgasen. Dom kollade hur öppen jag var och typ bara 4-5 cm, blev besviken och det kändes som att det var långt kvar. En barnmorska gissade på att han kanske skulle vara ute runt 2-3 på natten. Bleah. 
Värkarna var fruktansvärda och ibland trodde jag att jag skulle dö. Jonas hade övat lite andning med mig fick stå framför mig och andas djuuuupt in med näsan och uuuut genom munnen. Det var kanske det som hjälpte mest. Tillslut började jag må illa av lustgasen, trots rätt låg dos, så jag andades bara ut i masken. 
Som en mild folkölsfylla. 

Dom kopplade in en grej på bebisens huvud och någon värkmätare så jag hade sladdar överallt. Klockan åtta fick jag en dos med antibiotika, något dom brukar ge när man haft gbs. Då börjar det göra ännu ondare och jag svär att dom får ge mig den jäkla epiduralen snart!!!! Narkosläkaren var där på fem röda (väldigt tacksam för!) och ja, ni som haft eda någon gång vet känslan. 
När man har värkar känns det som att man ska drunkna hela tiden, och när man får eda så känns det som att man äntligen får luft igen. Fantastisk känsla. Förstår inte folk som klarar av att föda utan eda, är svårt impad av er!! Stor tumme upp till er! 
Alltså bjur på den här. Här hade jag faktiskt en värk. Jonas tog kort o ba "så att du minns hur det är." 

Halv tio så tycker jag väl att något borde väl ha hänt va? Barnmorskan kollar och då är jag bara öppen 5 cm. Hah. :( 
En kvart senare försöker jag gå runt med en ful stol och då börjar jag helt plötsligt få krystvärkar?! Blir jätteförvånad över detta, barnmorskan kollar status igen och då är jag öppen 7-8 cm jag ba "yessss". 
Hade en sån extremt fantastisk barnmorska som guidade mig igenom hela förlossningen, hon var jättepedagogisk och helt underbar. Förra gången jag födde så sa bara bm att jag inte var avslappnad i stjärten, men jaha? Hur ska man slappna av där då? 

Ville inte föda i gynställningen, hatar den och det känns som att man förlorar benkraften i den. Men av någon anledning så födde jag i den ändå. Vet inte alls hur det gick till. 
Kryststadiet gick skitfort. Kanske en timme? 
Alltså känslan vid utdrivningsskedet. När huvudet nästan är ute, då tappade jag krystvärken men lyckades behålla mig hyffsat lugn ändå. Det gör ondare än man kan tänka sig. Ungefär som man ska slitas mitt itu, eller att man skiter ut ett kylskåp, fast på riktigt. Och när man tror att det här kan omöjligt göra ännu ondare så hör jag "huvudet är nästan ute", och jag som trott att det "nästan" varit ute rätt länge. Så ja, det gjorde om omöjligt ännu ondare, och jag ville absolut gå hem och ba skita i det. "JAG VILL INTEEEEEE, DÄ ÄR FYSISKT OMÖJLIGT", vrålade jag. 
Men där kunde jag ju inte ligga hur länge som helst. Så jag tryckte på för kung och fosterland och plopp sa det så var körven (Vide alltså) ute. 
Tittar nu noga ser ni blodsplatter lite överallt. Naaaw.

Navelsträngen var tydligen kort så han kom inte hela vägen upp på mitt bröst utan den blev klippt först. Där låg han, det finaste jag någonsin sett. Fast jag var helt slut och hann inte kolla ordentligt.  Moderkakan kom inte ut på en gång så barnmorskan tyckte att det var en bra ide att dra i navelsträngen. Det ba "FLAPP" och så hade alla i rummet blod överallt. Navelsträngen lossnade från moderkakan och eh ja. 

Minns inte riktigt hur den kom ut? Hon kanske tryckte lite på magen. Jag frågade om jag fick se den, det är ju helt sjukt fascinerande att kroppen kan skapa ett tillfälligt organ som inte stöts ut. Den såg exakt ut som alien i alien-filmerna ni vet? Den som sätter sig på någons fejs o lägger ägg i magen. Uhhhh. Fick även se fostersäcken. Äckligt men intressant. 
Fick sy ett stygn. 

Summa summarum; hade en fantastisk förlossning med fantastisk Smoofie och underbara barnmorskor. Alltså dom var så bra. Och jag har typ inte haft ont alls i underlivet vilket oxå är helt amazing. 
Jag bad om bäckenbottsbedövning, men det hann dom inte lägga, och helt ärligt så kände jag ingen skillnad med eller utan bedövning (fick det sist). 
Så ja, tack alla inblandade, och tack gamle uterus, bra jobbat! 
Den här förlossningen var jag oxå totalt avslappnad kroppsmässigt, jag ba sket i allt, kände mig fri och ja vafasen, jag skulle ju föda barn lixom, det fanns inte tid för att tänka på bajs eller nakenheten. 


Kommentarer
Postat av: Bengan

Underbara Goa Lina! Blir glad så att ögonen tåras när jag läser din förlossningsbetättelse. Så glad att det gått så bra för dig och Jonas och att ni fått godingen Vide. Kram

2015-11-19 @ 19:50:46
Postat av: kret

Så kul att allt gick bra! Ni var så duktiga båda två 😊 grattis igen!

2015-11-19 @ 22:34:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0